Vad innebär blåsdysfunktion
Begreppet blåsdysfunktion beskriver flera olika problem. Förutom urinläckage, och trängningar som närmast motsvarar begreppet urininkontinens, ingår också tömningsproblem och efterproblem i begreppet. Urinläckage och trängningar orsakar lagringsproblem. Tömningsproblem uppkommer när hinder finns för blåstömning och efterproblem är läckage som uppstår efter tömning av blåsan.
Blåsdysfunktion är ett folkhälsoproblem enligt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Totalt beräknas mer än 50 miljoner människor i världen besväras av urinläckage minst en gång per vecka.
I Sverige har mellan 30-40 procent av alla över 65 år besvär, vilket motsvarar drygt 530 000 personer. En stor del av dessa personer får vård och behandling i hemsjukvård eller i särskilda boendeformer där upp emot 80 procent bedöms ha sådana problem att de behöver använda inkontinenshjälpmedel.
Urininkontinens
Urininkontinens kan uppträda i olika former. Det kan vara läckage i samband med ansträngning eller plötsliga läckage i samband med en urinträngning. Det kan vara allt från små läckage som inträffar sällan till stora som inträffar flera gånger dagligen, både på dagtid och natten.
Orsaken kan vara:
- Förändringar i stödjande vävnad och muskler i bäckenbotten.
- Förändringar i urinrör som vid benign prostatahyperplasi och i urinblåsa.
- Neurologiska skador som vid sjukdom, missbildningar och trauman.
- Funktionsnedsättningar som försvårar att ta sig till toaletten.
- Förstoppning.
- Östrogenbrist kan ge upphov till ökade trängningar.
- Urologiska och gynekologiska tumörer, endast vid hastigt uppkomna symtom.
Förändringar som bidrar till urininkontinens kan uppkomma under graviditet, efter förlossning, övervikt eller vid infektioner i urinblåsan. En neurologisk påverkan som vid demens, ryggmärgsbråck eller ryggmärgsskador kan leda till svårighet att tolka kroppens signaler som urinträngningar och/eller svårighet att tömma blåsan.
Utredning, åtgärd, uppföljning
Det är viktigt att alla som arbetar inom vård- och omsorg är medvetna om problemets utbredning och att det kan upplevas svårt att söka hjälp för sina besvär. Alla bör ha tillgång till adekvat information om anledningen till läckagen och vilka möjligheter till utredning och behandlingar som finns att tillgå.
Mot ansträngningsinkontinens finns effektiva behandlingsmetoder:
- Bäckenbottenträning
- Förändringar i beteende
- Kirurgiskt ingrepp
För personer som bor på särskilt boende finns konservativa behandlingsmetoder som uppmärksamhetsträning och toalettassistens.
Urininkontinens kan i många fall förebyggas, lindras eller behandlas så att bot eller minskade läckage uppnås. I de fall där så inte är fallet kan livskvalitet förbättras genom ökad kunskap, träning och med individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel.
Checklista utredning och behandling
KAD-bärare (långtidsbehandling) och de som tappar sig enl. RIK är primärt inte målgruppen för Senior alerts blåsdysfunktionsmodul. Personer som använder denna typ av hjälpmedel är oftast väl utredda och ordinationen ska alltid vara av läkare – det ska alltså vara väl avvägt att använda detta till den enskilde personen. Oftast är behandling med KAD/RIK förknippat med ett avflödeshinder, prostata hos män eller stenbildning hos män och kvinnor, neurologisk påverkan på urinvägarna m.m. Andra orsaker kan givetvis förekomma.
KAD för kortidsbruk har oftast en helt annan orsak, t.ex. avlastning i sambanden med operation, akut sjukdom m.m. Saknas utredning och tydlig ordination, bör detta tas upp med ansvarig läkare. Om det blir aktuellt att ta bort katetern kan en riskbedömning göras.
NIKOLA
Nikola.nu • Nätverk blås- och tarmdysfunktion är ett nationellt nätverk vars syfte är att på nationell nivå driva utvecklingen inom området blås- och tarmdysfunktion genom att öka kunskapen hos vårdpersonal, sjukvårdshuvudmän och allmänhet. För att underlätta vården vid urininkontinens har NIKOLA arbetat fram ett kvalitetssäkringsprogram som finns åtkomligt för alla.
Kvalitetsprogrammet är avsett för vård inom både kommuner och landsting och är fritt att använda. Där finns nedladdningsbara instruktioner och verktyg för utredning, åtgärder och uppföljning inklusive särskilt framtagna kvalitetsindikatorer.
Omvårdnadsåtgärder
Basal utredning
Det är viktigt att alla med blåsdysfunktion blir erbjudna en basal utredning, oavsett ålder och kön, där det ingår att identifiera bakomliggande orsaker och utesluta medicinska skäl. Det är därför viktigt att uppmärksamma, reagera och signalera till ansvarig sjuksköterska om personen uppger några problem eller att du upplever någon förändring hos personen.
Genomföra toalettassistans
Det kan handla om att påminna om eller hjälpa personen till toaletten innan urinläckage uppstår. Använd ett toalettschema med regelbundna toalettbesök som anpassas utifrån personens behov.
Anpassning av miktionsvanor
Regelbundna toalettbesök är viktigt. Det kan vara bra att kissa två eller flera gånger inpå varandra med en lägesändring emellan. Kontrollera att personen har en bra sittställning, så att personen kan slappna av och tömma blåsan på ett bra sätt.
Avföringsregim
Fylld tarm kan påverka möjligheten att fylla och tömma blåsan. Problem med förstoppning kan leda till blåsdysfunktion. Ta reda på hur personen har det med magen. Rörelser och daglig motion är bra för magen.
Anpassning
Kontakta arbetsterapeut/fysioterapeut vid behov av omgivningsanpassning eller hjälpmedel. Det kan finnas behov av anpassning för att personen ska klara sig självständigt eller att förflyttningen ska kunna utföras på ett säkert sätt. Klädsel bör anpassas efter personens rörelseförmåga så att toalettbesöket kan genomföras så självständigt som möjligt.
Underlivshygien är extra viktigt hos en person med urin-eller avföringsinkontinens då tarmbakterier är den vanligaste orsaken till nedre urinvägsinfektion. Vid stöd eller hjälp med underlivshygien måste basala hygienrutiner följas. Produkter som är uttorkande för underlivsslemhinnan ska undvikas.
Individuell utprovning
Utprovning av inkontinenshjälpmedel vid urinläckage, tömningsproblem och efterdropp sker utifrån personens behov och är en viktig del för att undvika läckage och komplikationer av inkontinenshjälpmedel. Behovet av inkontinenshjälpmedel fastställs b.la. genom en läckagemätning och som är en del i den basala utredningen. Valet av inkontinenshjälpmedel avgörs utifrån resultatet av läckagemätningen tillsammans med andra faktorer som den äldres funktionstillstånd, livsstil, hudhälsa, kroppsform och hur den enskilde upplever hjälpmedlet.