Filmer
Genom att klicka på den röda knappen hittar du filmer framtagna av Senior alert.
Här hittar du filmer om trycksår av Socialtjänsten i Jönköpings kommun.
Hur uppstår trycksår
Trycksår är en lokal skada som resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv.
Ett trycksår kan utvecklas mycket snabbt, på bara några timmar och orsaka stort lidande. Trycksår kan uppstå på alla delar av kroppen och det är inte ovanligt att en person har flera trycksår.
- Tryck uppstår av personens kroppstyngd mot underlaget och är beroende av tryckets kraft och på hur länge vävnadens utsätts för tryck. Tryckkänsligheten varierar i olika vävnader och mellan olika personer.
- Skjuv uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra. Exempel är när en persons huvudända på sängen höjs och personen glider ner i sängen.
- Friktion och skjuv uppstår om personen dras och inte förflyttas korrekt i till exempel säng eller stol. Friktion kan också uppstå när en fot eller armbåge gnids mot underlaget.
- Trycksår kan även uppkomma på grund av fukt och temperaturhöjning.
Det är viktigt att regelbundet inspektera huden för att snabbt kunna observera och sätta in förebyggande åtgärder.
Andra riskfaktorer
- Nedsatt cirkulation, genomblödning och syresättning.
- Undernäring.
- Förhöjd kroppstemperatur.
- Hög ålder.
- Nedsatt känsel på grund av fysisk skada eller sederande och smärtstillande läkemedel, vilka kan påverka personens normala signaler till lägesändring.
- Avvikande blodvärden, exempelvis lågt Hb eller albumin.
- Nedsatt medvetandegrad.
- Lågt vätskeintag, speciellt hos äldre.
- Att ha en urinkateter innebär en ökad risk för trycksår på grund av det yttre trycket från både katetern och urinuppsamlingspåsens slang.
Riskbedömning
- Riskbedömningen ska alltid göras så snart som möjligt. Inom kommunal verksamhet och hemsjukvård rekommenderas inom 48 timmar från inskrivning. På de flesta enheter inom slutenvård inom 24 timmar.
- Använd ett riskbedömningsinstrument tillsammans med klinisk erfarenhet och kunskap om relevanta riskfaktorer för trycksår och vårdrelaterade riskmoment.
- Här hittar du riskbedömningsinstrument för trycksår.
- Ett trycksår med kategori 1–4 räknas som sin högsta kategori till dess att såret är läkt, därför går det endast att uppdatera ett trycksår 1–4 till högre kategori eller läkt.
- Om du vid riskbedömningstillfället uppdaterar trycksårsinformationen med icke klassificerbart trycksår, misstänkt djup hudskada eller sårdjup okänt kan du uppdatera till samtliga kategorier.
Genomföra hudbedömning
Hudbedömning
En hudbedömning genomförs från "huvud-tå" och upprepas dagligen på personer med risk för trycksår. Ha speciellt fokus på benutskott där ben ligger nära huden:
- Korsben
- Sittbensknölar
- Höftbenskam och hälar
- Hudområden vid medicinteknisk utrustning.
Använd fingertrycktest-metoden för att urskilja om hudrodnaden bleknar vid tryck eller inte. Vid mörkpigmenterad hud, identifiera varmare hudområden, ödem och områden som upplevs fastare, hårdare och upplevs avvikande från den omkringliggande vävnaden.
Resultat av hudbedömningen ska dokumenteras, såväl intakt hudkostym som eventuella identifierade trycksår. För bedömning av svårighetsgraden av ett trycksår kan du gärna ta hjälp av fukt- och trycksårskortet - Nollvision trycksår.
Trycksår kategori 1
Hudrodnad som inte bleknar vid tryck
- Trycksår kategori 1 kan indikera att personen är i riskzonen för att utveckla djupare trycksår.
- Intakt hud med rodnad på ett avgränsat område, vanligtvis över benutskott, som inte bleknar vid tryck.
- Mörkt pigmenterad hud kan sakna detta tecken, men färgen skiljer sig från omkringliggande hudområden. Området kan vara smärtsamt, fast, mjukt, varmare eller kallare än annan hud.
Trycksår kategori 2
Delhudsskada
- Visar sig som ett ytligt öppet sår med rosaröd sårbädd utan fibrinbeläggning.
- Kan också vara en intakt eller öppen/sprucken serumfylld blåsa.
- Visar sig som ett blankt eller torrt ytligt sår utan fibrinbeläggning eller ytligt hematom.
Trycksår kategori 3
Fullhudsskada
- Subkutant fett är synligt men ben, sena och muskel syns inte.
- Fibrinbeläggning kan vara synlig men döljer inte skadans djup.
- Djupet varierar beroende på var det sitter. Näsrygg, öra, bakhuvud och fotknölar saknar subkutan fettvävnad och trycksår här kan vara ytliga.
- Motsatsen gäller för områden med riklig subkutan fettvävnad som kan utveckla djupa trycksår.
Trycksår kategori 4
Djup fullhudsskada
- Djup fullhudsskada som involverar ben, sena eller muskel.
- Fibrin eller nekros kan synas. Ofta förekommer underminering och fistlar.
- Djupet av varierar beroende på var trycksåret sitter.
- Exempelvis saknas subkutan fettvävnad på näsrygg, öra, bakhuvud och fotknölar. Här kan såren vara ytliga.
- Trycksår kan involvera muskler och stödjevävnad (till exempel fascia, sena, ledkapsel) vilket gör det sannolikt att inflammation av ben och benmärg samt infektion i skelettet uppstår.
- Blottade ben och muskler är synliga eller direkt palpabla.
Icke klassificerbart trycksår
Sårdjup okänt
- Fullhudsskada där sårbotten är täckt av fibrinbeläggning (gul, gulbrun, grön eller brun) och/eller nekros (gulbrun, brun eller svart).
- Det är inte möjligt att avgöra djupet förrän tillräckligt med nekros och/eller fibrin har tagits bort.
- Stabil (torr, fast, intakt utan rödhet eller fluktuation) sårskorpa på hälarna fungerar som kroppens naturliga (biologiska) ”plåster” och ska inte avlägsnas.
Misstänkt djup hudskada
Sårdjup okänt
- Lila eller rödbrunt lokaliserat område med missfärgad intakt hud eller blodfylld blåsa som uppstått på grund av tryck, och/eller skjuv som medfört skada på underliggande vävnad.
- Området kan upplevas smärtsamt, hårt, mjukt, varmare, och kallare vid jämförelse av intilliggande hud.
- Djup vävnadsskada kan vara svårt att upptäcka på individer med melaninrik hud (mörk hud).
- Såret kan utvecklas vidare och döljas av en tunn nekros.
- Utvecklingen kan gå fort och involvera ytterligare vävnadslager trots optimal behandling.
Klassificeringsverktyg
Tack vare Senior alerts världsomfattande nätverk har registret fått tillåtelse att använda sig av ett unikt material gällande trycksår. I de olika filerna finner ni illustrationer av de olika trycksårskategorierna och beskrivningarna för olika populationer. Materialet finns i dagsläget enbart på engelska men en översatt variant kan eventuellt komma. Senior alert tackar Pan-Pacific Pressure Injury Alliance för materialet.
Omvårdnadsåtgärder
Här kan du läsa mer om omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår
- Genomför en riskbedömning för att se om personen har risk för trycksår.
- Genomför en hudbedömning.
Omgivningsanpassning och lägesändring
- Hjälp att regelbundet ändra kroppsställning
- 30o vinkelposition omväxlande höger och vänster sida i sängliggande. Stadga upp med kuddar
- Höja huvudänden till 30 grader
- Placera kuddar mellan knäna och vid behov mellan och under fotknölarna
- Skapa ett vändschema och dokumentera lägesändringarna
- Tryckutjämna med specialmadrass och speciell sittdyna
- Minska skjuveffekten genom att vara uppmärksam på att personen inte glider ner i sängen om huvudändan är förhöjd eller kasar fram i stolen.
- Viktigt att tänka på ryggstödets lutning, underlaget på sittdynan och klädesplaggets struktur
Det är viktigt att göra en bedömning av huden minst en gång per dag eller oftare vid behov.
Leta efter rodnader på kroppen, torr och irriterad hud och uppkomna tryckskador.
Hudvård
- I en god daglig omvårdnad ingår hudvård.
- Skydda huden mot uttorkning och uppluckring på grund av fukt.
- Använd till exempel rengöringskräm, fuktighetsbevarande hudkrämer och barriärkrämer.
Nutritionsbehandling
- Personer med undernäring har ökad risk att utveckla trycksår.
- Näringstillståndet ska alltid bedömas.
- Se mer information om nutritionsbehandling under Undernäring.
Smärtlindring
- Det är viktigt att vara uppmärksam på om personen upplever smärta eller sveda i huden.
- Har personen ett trycksår bör bedömning av eventuell smärta göras regelbundet.