Vårdprevention

Det vårdpreventiva arbetssättet med Senior alert

En förutsättning för att arbeta i den vårdpreventiva processen är ett gott teamarbete, men till processen hör även att den äldre och närstående upplever trygghet, säkerhet, delaktighet och är väl informerad(e).

Riskbedömning

• Bedömning av risk för fall, trycksår, undernäring och munhälsa görs vid samma tidpunkt med fyra evidensbaserade instrument.
• De fyra riskbedömningsinstrumenten som huvudmannen kan välja mellan finns som förval i Senior alert:
  Fall: Downton Fall Risk Index (DFRI) eller Två riskfaktorer för fall
  Trycksår: Modifierad Norton skala (Mod Norton) eller Risk Assessment Pressure Ulcer Sore (RAPS)
  Undernäring: Mini Nutritional Assessment (MNA) eller Tre riskfaktorer för undernäring 
  Munhälsa: Revised Oral Assessment Guide (ROAG)
  
  I samband med riskbedömning tas även längd, vikt, status på trycksår och munhälsa.

Samtycke

• Personen ska alltid informeras om att uppgifterna registreras i Senior alert.
• Säger personen nej får detta dokumenteras på lämpligt ställe i journalen.

Vem ska riskbedömas?

• Samtliga personer som är inskrivna på relevanta enheter ska riskbedömas.
• Som relevanta enhet i kommunen räknas särskilt boende, korttidsenheter/verksamheter samt hemsjukvård.
• Relevanta enheter inom regionerna räknas geriatrik-, medicin-, ortopedi-, kirurgi- samt infektionsklinik och hemsjukvård.

Vem kan riskbedöma?

• Riskbedömningsinstrumenten kan efter utbildning användas av alla professioner.
• Senior alert rekommenderar att riskbedömning av fall, trycksår, undernäring och munhälsa görs av samma person vid ett tillfälle.
• Riskbedömning av blåsdysfunktion görs av sjuksköterska med stöd från övriga i teamet. 

När ska riskbedömning göras?

• Riskbedömningen ska alltid göras så snart som möjligt. För att bedöma risker när personen överförs till ny enhet ska en ny riskbedömningen göras.
• Inom kommunal verksamhet och hemsjukvård rekommenderas inom 48 timmar från inskrivning.
• På de flesta enheter inom slutenvård inom 24 timmar.
• Senior alert rekommenderar att man gör riskbedömningar 2 ggr/år. 
• Datum för nästkommande riskbedömning skrivs in i Senior alert.

Planerad åtgärd

• Resonera tvärprofessionellt om resultatet från riskbedömningen och bakomliggande orsaker för att planera förebyggande åtgärder. 
• De åtgärder som planeras och/eller redan är pågående registreras i Senior alert. 
• Åtgärder som är påbörjade på en tidigare enhet inom samma huvudman och fortfarande är aktuella på den nya enheten ska stå kvar i Senior alert.
• Besluta om ett datum för uppföljning, d.v.s. när avstämning av vilka av de planerade åtgärderna som blivit utförda och vad som blev resultatet. 
• I slutenvård och på korttidsenhet görs uppföljningen i samband med utskrivningen.
• Inom längre vård-och omsorgstider i särskilt boende och hemsjukvård rekommenderas en uppföljning inom 3 månader. 

Uppföljning

Uppföljning i Senior alert innebär registrering av:

• Vilka av de planerade åtgärderna som har utförts
• Ny vikt
• Uppdatering av trycksårsinformation

Om nya åtgärder blir aktuella registreras det i Senior alert och ett nytt uppföljningsdatum anges. I samband med uppföljning följs också resultat på eventuellt uppkomna fall, trycksår, viktnedgång och ohälsa i munnen.

Att följa resultat

• Alla steg i den vårdpreventiva processen ska registreras i Senior alert.
• Enheter inom vård och omsorg kan följa sina resultat och jämföra med resultat för hela Sverige i Senior alerts resultatrapporter.
• Resultaten kan användas för jämförelser över tid inom den egna verksamheten och jämförelser med riksgenomsnittet. 
• Resultaten kan därmed bli utgångspunkt för det egna förändrings- och förbättringsarbetet och på så sätt medföra att vården blir bättre för de som kommer i kontakt med vård och omsorg.