Det vårdpreventiva arbetssättet med Senior alert
En förutsättning för att arbeta i den vårdpreventiva processen är ett gott teamarbete, men till processen hör även att den äldre och närstående upplever trygghet, säkerhet, delaktighet och är väl informerad(e).
Riskbedömning
- Bedömning av risk för fall, trycksår, undernäring och munhälsa görs vid samma tidpunkt med fyra evidensbaserade instrument.
- De fyra riskbedömningsinstrumenten som huvudmannen kan välja mellan finns som förval i Senior alert:
Fall: Downton Fall Risk Index (DFRI) eller Två riskfaktorer för fall
Trycksår: Modifierad Norton skala (Mod Norton) eller Risk Assessment Pressure Ulcer Sore (RAPS)
Undernäring: Mini Nutritional Assessment (MNA) eller Tre riskfaktorer för undernäring
Munhälsa: Revised Oral Assessment Guide (ROAG)
I samband med riskbedömning tas även längd, vikt, status på trycksår och munhälsa.
Samtycke
- Den äldre ska alltid informeras om att uppgifterna registreras i Senior alert.
- Samtycke till registrering registreras inte i Senior alert, men avböjer den äldre registrering rekommenderar vi att detta dokumenteras på lämpligt ställe i journalen.
Vem ska riskbedömas?
- Samtliga personer 65 år eller äldre som är inskrivna på relevanta enheter ska riskbedömas.
- Som relevanta enhet i kommunen räknas för närvarande särskilt boende, korttidsenheter/verksamheter samt hemsjukvård.
- Relevanta enheter inom regionerna räknas för närvarande geriatrik-, medicin-, ortopedi-, kirurgi- samt infektionsklinik och hemsjukvård.
- Det är möjligt att inkludera ytterligare åldersgrupper och enheter utifrån huvudmannens önskemål, så som personer under 65 år.
Vem kan utföra riskbedömning?
- Riskbedömningsinstrumenten kan användas av alla professioner.
- Senior alert rekommenderar att riskbedömning av fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion görs av samma person vid ett tillfälle.
När ska riskbedömning göras?
- Riskbedömningen ska alltid göras så snart som möjligt. För att bedöma risker när personen överförs till ny enhet ska en ny riskbedömningen göras.
- Inom kommunal verksamhet och hemsjukvård rekommenderas inom 48 timmar från inskrivning.
- På de flesta enheter inom slutenvård inom 24 timmar.
- Senior alert rekommenderar att man gör riskbedömningar 2 ggr/år.
- Datum för nästkommande riskbedömning skrivs in i Senior alert.
Planerad åtgärd
- Resonera tvärprofessionellt om resultatet från riskbedömningen och bakomliggande orsaker för att planera förebyggande åtgärder.
- De åtgärder som planeras och/eller redan är pågående registreras i Senior alert.
- Åtgärder som är påbörjade på en tidigare enhet inom samma huvudman och fortfarande är aktuella på den nya enheten ska stå kvar i Senior alert.
- Besluta om ett datum för uppföljning, d.v.s. när avstämning av vilka av de planerade åtgärderna som blivit utförda och vad som blev resultatet.
- I slutenvård och på korttidsenhet görs uppföljningen i samband med utskrivningen.
- Inom längre vård-och omsorgstider i särskilt boende och hemsjukvård rekommenderas en uppföljning inom 3 månader.
Uppföljning
Uppföljning i Senior alert innebär registrering av:
- Vilka av de planerade åtgärderna som har utförts
- Ny vikt
- Uppdatering av trycksårsinformation
Om nya åtgärder blir aktuella registreras det i Senior alert och ett nytt uppföljningsdatum anges. I samband med uppföljning följs också resultat på eventuellt uppkomna fall, trycksår, viktnedgång och ohälsa i munnen.
Att följa resultat
- Alla steg i den vårdpreventiva processen ska registreras i Senior alert.
- Enheter inom vård och omsorg kan följa sina resultat och jämföra med resultat för hela Sverige i Senior alerts resultatrapporter.
- Resultaten kan användas för jämförelser över tid inom den egna verksamheten och jämförelser med riksgenomsnittet.
- Resultaten kan därmed bli utgångspunkt för det egna förändrings- och förbättringsarbetet och på så sätt medföra att vården blir bättre för de som kommer i kontakt med vård och omsorg.