Support
Här hittar du svar på vanliga frågor och kontaktuppgifter till vår support.
Kontakta oss
Telefontider
Måndag
kl. 13:00-15:00
Tisdag - torsdag
kl. 10:00-12:00
Stängt fredagar
Vanliga frågor och svar
-
-
För att kunna logga in i registret behöver du ha ett SITHS-kort samt en behörighet till den verksamhet du jobbar på. Kontakta en lokal- eller regionkoordinator, vet du inte vem det är hör av dig till senioralert@rjl.se
-
Manual för att administrera användare. Vid behov av ytterligare stöd, kontakta senioralert@rjl.se
-
Personer med samordningsnummer kan endast administreras av Senior alert. Dessa personer går sedan inte att söka på med samordningsnumret, utan du får gå via ikonen för medarbetare på enheten och kan därifrån göra de ändringar som behövs.
Kontakta Senior alerts telefonsupport genom att ringa 010-242 12 11 (måndag-torsdag kl.10-12)
-
Du som ska få behörighet får hjälp av Senior alerts telefonsupport genom att ringa 010-242 12 11 (måndag-torsdag kl.10-12).
Personens behörighet går sedan endast att administrera från enheten genom medarbetarikonen. Personen är inte sökbar med personnummer.
-
Senior alert är direktkopplat till HSA-katalogen och för att kunna hämta upp information från HSA-katalogen måste personnummer användas.
-
-
-
Åtkomst nekad får du när du saknar behörighet till registret eller om du har uppdaterat/fått nytt SITHS-kort.
Ta kontakt med supporten senioralert@rjl.se.
-
Detta beror på att ditt kort har blivit låst i vårt parallella system. Kontakta senioralert@rjl.se
-
När du loggar in i registret kommer en ruta upp som presenterar ditt namn och SITHS-kortsinformation.
- Klicka på raden med ditt namn så att den blir markerad.
- Klicka på OK.
-
Om du får upp felmeddelandet "anslutningen för denna webbplats är inte säker" kan du gå igenom följande steg:
- Stäng ner webbläsaren
- Läs in kortet på nytt via ikonen NetID i listen längst ner till höger på datorskärmen
- Högerklicka på ikonen och välj "läs in kortet på nytt"
- Öppna din webbläsare och testa att logga in igen (ibland krävs en omstart av datorn)
-
Testa ditt SITHS-kort
Fungerar kortet får du upp ikonen nedan:
Om du däremot får upp denna ikon behöver du kontakta din IT-enhet.
-
När SITHS-kort krävs som inloggningsmetod behöver du som användare vara upplagd i HSA-katalogen och inneha medarbetaruppdrag med syfte/ändamål ”Vård och behandling”. Det är respektive vårdgivare som lägger till medarbetaruppdrag på varje medarbetare och man kan ha olika medarbetaruppdrag beroende på tjänst. Det behövs inget medarbetaruppdrag för varje system, utan ett per syfte/ändamål. För att logga in i Senior alert väljer du ditt uppdrag med syfte "Vård och behandling".
Har du inte flera medarbetaruppdrag men ändå hamnar på en mellansida beror det på hur din vårdgivare organiserat sig hos Inera. Du behöver då vända dig till din lokala HSA-ansvarig/administratör för att säkerställa att tjänsterna är upplagda på korrekt sätt hos Inera.
I väntan på ändringen gör du enligt följande:
Välj legitimeringsmetod
SITHS eID på annan enhet
SITHS eID på denna enhet
SITHS-kort på denna enhet
Du hamnar nu på Ineras ”mellansida” och kan därifrån välja något av dina medarbetaruppdrag (spelar ingen roll vilket du klickar på), då kommer du sedan vidare in till Senior alert.
-
-
-
- Läs vår manual: Att arbeta i registret.
- Delta i vårt webbinarie "Att registrera i Senior alert". Se mer information under utbildningar.
- Videoguide i att registrera.
-
För att uppgifter som läggs in i Senior alert ska bli en del av era rapporter måste varje del i i processen klarmarkeras, dvs riskbedömning, bakomliggande orsaker, åtgärder samt uppföljning av åtgärder.
Ta gärna hjälp av teckenförklaringen längst ner på enhetsöversikten.
-
Lås upp den klarmarkerade registreringen genom att:
- Gå in på personöversikten
- Klicka på pilen för riskbedömning
Uppe till höger ser du nu lås upp. Gör ändringen, spara och klarmarkera.
En riskbedömning som är äldre än 3 månader går inte att låsa upp.
-
Gå in på personöversikten och gör följande:
- Klicka på avsluta person
- Klicka på klarmarkera som avslutad
-
- Skriv in personen på den nya enheten
- Gå in på personöversikten
- Klicka på riskbedömningspilen och välj datum, du ser nu en kopia av förra riskbedömningen
- Uppdatera trycksårsinformationen samt vikt
- Avsluta personen från den förra enheten
-
Det spelar ingen roll vem som utför riskbedömningen så länge personen känner sig trygg i uppdraget. Tillsammans i teamet tar ni fram rutiner för den vårdpreventiva processen, där alla har en viktig roll och ansvar.
Riskbedömning kan tex utföras av Senior alertombud, undersköterska, kontaktperson eller sjuksköterska.
-
Nej, den nya vårdgivaren kan inte se den gamla vårdgivarens information i registret. Man kan heller inte "flytta över" personen så att den gamla informationen hamnar hos den nya vårdgivaren.
-
Ja. Fall och trycksår kan uppstå även under mycket korta vårdtider och det förebyggande arbetet måste alltid värderas utifrån detta. Då fall och trycksår påverkas mycket av nutritionsstatus och munhälsa är det viktigt att jobba med alla områden även då vårdtiden är kort.
-
Liggande
Mäts liggande på rygg i säng med utsträckta ben. Använd stålmåttband.
Stående
Mäts utan skor stående mot en vägg med fötter intill varandra. Hälar, stuss och axlar mot väggen och
blicken riktad rakt fram. Använd stadiometer eller stålmåttband.
Sittande
Demispan (halva armspännvidden) är avståndet mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och
ringfinger på ena armen. Längden beräknas med hjälp av en standardformel.- Lokalisera bröstbenets mittskåra och be personen att sträcka ena armen åt sidan.
- Kontrollera att armen är horisontell och i linje med axlarna och att handleden är rak.
- Mät avståndet bröstbenets mittskåra till roten mellan lång- och ringfinger på ena armen.
- Avläs avståndet i cm. Beräkna längden med hjälp av formeln
Kvinnor: Längd i cm =(1.35 x demispan i cm) + 60.1
Män: Längd i cm =(1.40 x demispan i cm) + 57.8
Längdmätning genom att mäta knähöjden
- Låt individen som mäts sitta eller ligga.
- Se till att knä och fotled är i 90 graders vinkel.
- Mät längden mellan fotsulan och övre delen av knäet, gärna med ett skjutmått.
- Mät 3 gånger och använd medelvärdet.
Uppskattning av kroppslängd görs genom att sätta in medelvärdet i någon av följande formler:
Kvinna: Kroppslängd i cm = (1,83 × knähöjden i cm) – (0,24 × ålder) + 84,88
Man: Kroppslängd i cm = (2,03 × knähöjden i cm) – (0,04 × ålder) + 64,19
Källa: SoS-rapport 2000:11.
-
En längdjustering kan göras om registreringen är fel. Rekommendationen är att använda personens längd som vuxen. Den ska inte justeras/ändras även om personen blivit kortare på grund av fysiologiska förändringar så som kotkompression.
Vid felaktig längd ändras den på Personöversikten. Bredvid namnet hittar ni symbolen som föreställer en penna, klicka på den och fyll i rätt längd. Om ändringen inte går igenom, testa att byta till dagens datum.
-
Senior alert ger möjlighet att registrera personer inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), men det är upp till varje huvudman att bestämma hur man gör med riskbedömning och registrering av personer inom LSS.
Observera att riskbedömningsinstrumenten som används i Senior alert är gjorda för äldre personer och evidens finns för äldre personer.
-
Instrumenten i Senior alert är framtagna och validerade för gruppen äldre personer, men kan användas för yngre personer med t.ex. demenssjukdom eller hjärnskada.
-
Vid riskbedömning behöver man ha med fall, undernäring, trycksår och munhälsa eftersom registret är uppbyggt för att främja systematiskt arbete inom dessa områden. Blåsdysfunktion finns under egen flik.
-
Riskbedömning bör göras 2 gånger/år och uppföljning av planerade åtgärder inom 3 månader.
Om tiden för uppföljning/ny riskbedömning passerar kommer det markeras i rött. Ta gärna hjälp av teckenförklaringen som finns längst ner på enhetsöversikten.
-
När du arbetar i registret har du möjlighet att spara för att återuppta registreringen vid ett annat tillfälle.
När du sparar blir pilarna för riskbedömningen ljusblå. När du klarmakerar blir dem mörkblå och det är först då som underlaget blir en del av era rapporter.
-
Vid motsägelsefulla svar indikerar systemet på att några svar inte stämmer överens. Detta är enbart en varning. Åtgärda om du anser att ett svar bör ändras.
-
Om personen inte faller ut i risk räcker det att du klarmarkerar riskbedömningen och planerar för nästa riskbedömningstillfälle.
-
Det finns ingen samtyckesblankett kopplad till Senior alert. Det räcker att informera den äldre om att ni använder er av Senior alert och att ni önskar registrera den äldre i registret. Detta kan du sedan anteckna i journalen så att det finns dokumenterat.
-
Ni kan ta del av era rapporter under resultat fliken - vårdprevention och utfall (TUFM).
För att ladda ner rapporten välj exportera till Excel. Här kan du sedan välja bort de enheter/kolumner som inte känns aktuella.
För att resultaten ska vara uppdaterade behöver enheten ha klarmarkerat riskbedömningarna.
-
Under Ny vikt på Personöversikten kan du se vart i processen den felaktiga vikten är registrerad.
Är den felaktiga vikten registrerad i riskbedömning/uppföljning kan du låsa upp aktuell registrering och ändra, glöm ej att klarmarkera. (Förutsatt att registreringen inte är för gammal.)
Är vikten registrerad i pågående process, radera genom att klicka på soptunnan. Lägg sedan in den rätta vikten och datum för vägningen.
-
-
-
Anslut din verksamhet genom att fylla i formuläret och invänta återkoppling från Senior alerts support.
Denna anmälan kan endast begäras av regionkoordinator inom vårdgivaren, verksamhetschef eller MAS.
-
Anmäl att du vill ta bort en verksamhet/enhet genom att fylla i forumläret och invänta återkoppling från Senior alerts support.
Denna anmälan kan endast begäras av regionkoordinator inom vårdgivaren, verksamhetschef eller MAS.
-
Senior alert är ett webbaserat system. För att logga in i systemet krävs att datorn har NetId installerat. Kontakta din IT-avdelning om du har frågor om NetId.
-
Kostnad för Senior alert är inkluderat i det baspaket som SKR tillsammans med Socialchefsnätverket tagit fram, i syfte att hitta en modell för hur Sveriges kommuner tillsammans ska kunna finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat med samtliga fem kvalitetsregister som används inom kommunal verksamhet.
Baspaketet avser gälla från och med 2020-01-01 till och med 2023-12-31.
-
Den vårdgivare som har ansvaret för hälso- och sjukvården och skriver i hälso- och sjukvårdsjournalen är juridiskt ansvarig och har ansvaret för vem/vilka som har behörighet till Senior alert; se "Patientdatalagen, 1 kapitlet. Lagens tillämpningsområde. Denna lag tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal.
-
Region Jönköpings län är centralt personuppgiftsansvarig. Regionstyrelsen har skrivit ett personuppgiftsbiträdesavtal (PuB-avtal) med Senior alerts IT-leverantör UCR, i Uppsala.
Vid registrering i kvalitetsregister är varje vårdgivare personuppgiftsansvarig för den personuppgiftsbehandling som den utför, ex. vid insamling och inrapportering av personuppgifter till ett nationellt Kvalitetsregister. Det innebär att inrapporterande vårdgivare alltid har personuppgiftsansvar för sin egen hantering av personuppgifter. Detta ansvar kallas ofta lokalt personuppgiftsansvar.
-
-
-
Ett trycksår är dess högsta kategori tills dess att det är läkt. Det går endast att ändra kategori uppåt eller registrera att trycksåret är läkt.
-
-
-
Att ha risk för undernäring är inte det samma som att vara undernärd. En överviktig person kan vara felnärd, vilket i sig är en risk för att bli undernärd. Felnärd i denna bemärkelse innebär att man täcker sitt energibehov, men riskerar eller har brist på olika näringsämnen t.ex. vitaminer och mineralämnen.
Alla som identifieras med risk bör genomgå en fördjupad utredning av sina individuella problem för ställningstagande till bästa möjliga åtgärder. Här kan dietist vara till stor hjälp.
-
-
-
Ett fall definieras som en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en rullstol/stol.
Fallrisk kan förekomma även om en person är rullstolsburen eller mestadels sängliggande. Åtgärder för att förebygga fall från rullstol eller säng kan till exempel vara förflyttningsträning eller assistans vid förflyttning, hjälpmedelsförskrivning, larm/extra tillsyn, omgivningsanpassning eller information/ undervisning om fall.
-
Nedsatt syn och nedsatt hörsel är stora bakomliggande orsaker till fall.
Om personen har glasögon/hörapparat och alltid har dessa på sig, och alltid kommer ihåg att ta på sig dem när de går upp på natten så har de förmodligen ingen synnedsättning som innebär fallrisk. Men skulle person inte ha på sig sina glasögon/hörapparat så finns ju risken för fall. Personer som inte är orienterade är en grupp som lätt kan missa att ta på sig glasögon och hörapparat.
-
-
-
ROAG hjälper personalen att göra en systematisk bedömning av munhälsan. Ingen del av munnen missas och personalen lär sig se skillnad på det som är friskt i munnen (Grad 1) och ohälsa i munnen (grad 2 och grad 3).
Identifieras grad 3 ska personen snabbt hänvisas till tandvård eller läkare.
-
-
-
KAD-bärare (långtidsbehandling) och de som tappar sig enl. RIK är primärt inte målgruppen för Senior alerts blåsdysfunktionsmodul. Personer som använder denna typ av hjälpmedel är oftast väl utredda och ordinationen ska alltid vara av läkare – det ska alltså vara väl avvägt att använda detta till den enskilde personen.
Oftast är behandling med KAD/RIK förknippat med ett avflödeshinder, prostata hos män eller stenbildning hos män och kvinnor, neurologisk påverkan på urinvägarna m.m. Andra orsaker kan givetvis förekomma. KAD för kortidsbruk har oftast en helt annan orsak, t.ex. avlastning i sambanden med operation, akut sjukdom m.m.
-
-
-
Logga in i registret med hjälp av ditt SITHS-kort och följ vår lathund för att hitta enhetens resultat.
-
Ni väljer själva vem eller vilka som ska göra mätningen. I och med att det är en journalgranskningsstudie så brukar det vara ansvarig sjuksköterska på enheten som gör mätningen då man känner personerna på enheten bäst, vilket gör att det går snabbare och smidigare.
-
-
PPM innebär att en hudbedömning görs på samtliga personer på enheten. Detta görs genom att ni kontrollerar er Enhetsöversikt för att se om siffran för antalet personer med trycksår stämmer med antal personer med trycksår på enheten.
Viktigt att tänka på att Enhetsöversikten ska vara aktuell, annars ta bort den/de personer som inte längre finns kvar på enheten och kontrollera de trycksår som finns registrerade - ska det uppdateras eller är det läkt? Finns det någon person med trycksår som inte är registrerat?
PPM innebär inget aktivt klick registret mer än att stämma av att Enhetsöversikten är aktuell och att informationen om trycksår stämmer.
-
Klicka för att visa frågor och svar inom kategorin.
Klicka för att dölja frågor och svar inom kategorin.
Klicka för att visa svaret.
Klicka för att dölja svaret.
Håll dig uppdaterad
Följ oss via sociala medier och prenumerera på vårt nyhetsbrev.